jullesresa

Hejsan!

Idag har varit en väldigt positiv dag som vi sett fram emot då vi hade gjort upp ett schema med damen på sandvik i veckan. Vi skulle åka runt och titta på massa olika saker plus lite shopping på olika ställen. Så 9.30 imorse kom chauffören och hämtade oss.

Vi började med att åka till "Four Fountain Spa" där vi bokade in en timme Swedish Massage tills imorgon. Ska bli grymt skönt (hoppas jag)! Efter detta åkte vi iväg och stannade på en parkering framför en stor byggnad. Vi frågade vart vi var någonstans (eftersom chauffören inte säger något om inte vi frågar) och han svarade att vi var vid Aga Khan, templet där Gandhis fru dog. Denna utflykt stod med på vår lista som vi fick från Håkan, men vi hade bestämt oss för att strunta i den eftersom att den kostar pengar. Detta sa vi till hon som fixar allt på Sandvik, men som vanligt blir det ju inte som man har bestämt.

När vi ändå var här bestämde vi oss för att gå in ändå, kan ju vara kul att ha sett! Så vi traskade fram.
Inträdet var 100 rupies (och dela det med 7 så får du svenska kronor) vilket inte var några pengar alls. Vi trodde det skulle vara mycket dyrare. (För de som är indiska medborgare kostar det 5 rupies att gå in. Orättvist!)

Det finaste med templet var trädgården, själva museumdelen intresserade inte oss så mycket. Men kul ändå att se Mahatma Gandhis hem under en tid och hans kläder, skor och andra saker.

Lite bilder!



Cecilia, Matilda, jag och templet.



Jag utanför dörren.



Gångarna i trädgården.



Och tillslut en riktigt snygg gruppbild, hehe!

Efter detta åkte vi till en handarbetsbod typ, där det fanns sjalar, träelefanter och massa smycken. Självklart var vi turister intressanta, och de försökte prata så gott de kunde om sina varor. Jag hittade en sidensjal som jag fastnade för och stod och höll i länge. De märkte såklart de som jobbade där och ville att jag skulle köpa den. Men jag tänkte till och bestämde mig för att 1000 rupies var för mycket. Så jag la tillbaka den.
När vi skulle gå ut ur affären någon minut senare ropade de till mig, så jag gick fram och pratade. Det var tydligen butikens chef som satt vid utgången och sa att jag skulle få rabatt bara för att han skulle få nöjda kunder. Jag blev lite intresserad igen, men samtidigt inte. Han sa 900 rupies. Jag tänkte lite, pratade med brudarna och sa nej. Jag tänkte gå och då sa han 850, men inte lägre. Jag tänkte lite igen, och sa nej. Han frågade varför och jag sa att det var för dyrt. Han frågade vad jag ville ge och jag sa 700. 700 blev det. Han tjänade säkert mycket pengar på mig ändå, men jag är nöjd med en fin sjal för 100 kr, och nu har jag ju fått prova på att stå på mig. Blir andra bullar nästa gång Julia ska handla. Då är det hon som bestämmer. Haha..!

Efter detta blev det shopping på några shoppingcenter, en mataffär med mer svenska saker i och lunch på McDonalds utan kött. Chicken McNuggets, oh yes! Utstirrade som vanligt, men inte värsta sorten. Köpte en toblerone och chips på mataffären, men annars hittade jag inget speciellt. Blev mest att gå runt och kika vilket också är kul!



Nu åkte vi iväg igen, och vi hade som vanligt ingen aning om vart, så jag frågade chauffören. Han sa någonting om någon "garden". Fattade inte riktigt, men sa ja, varför inte liksom! Så vi åkte iväg och han släppte av oss utanför ingången. Vi gick in och visste inte riktigt vad vi skulle vänta oss.

Det var verkligen bara en garden. En gigantisk gräsmatta med lite träd och olika sektioner där indierna hängde. Fanns också ett minitempel på höjden där indier satt i skuggan utan skor och ja, bara satt. Vi gick runt lite, kollade lite i dammen med fiskar i. Inget speciellt men vi hade rätt mysigt ändå!



Gick runt på gården och ett gäng småpojkar följde efter oss i början och skrattade ut oss. De "stora killarna" gick fram och frågade om de fick ta kort på oss (som vanligt). Vi blir ju snart kända här!

Hade gått runt i tjugo minuter och började gå mot bilen igen då Cecilia hamnade lite efter oss andra. Typ 3-4 meter sådär.. Jag hörde hur hon kved, vände mig om och fick se hur en indisk tant målade ett rött streck i hennes panna. Jag höll på att skratta ihjäl mig och tog fram kameran.



Hon ropade i panik "Julia, hjälp mig! Hon vill ha betalt!". Hon bara kved och visste inte var hon skulle ta vägen och jag höll på att dö av skratt. Jag skrattade högt och fick alldeles ont i magen. Tydligen hade tanten bara hoppat på henne, målat ett streck och velat ha 100 rupies. Hahahahahaha..

Cizzi sprang ifatt mig (de andra tjejerna var en bit fram) och tanten jagade oss i typ 10 meter. Och jag menar, kolla in den här bilden, man måste ju bara skratta!



Indierna runt omkring asgarvade åt oss, Cizzi skämdes som en galning och visste inte hur hon skulle få bort det och jag stod där med min älskade kamera, kippade efter andan mellan allt skratt, och bombade henne som tusan vilket inte alls var särskilt populärt. Efter mycket panik och torkande i pannan kände sig Cizzi okej igen, och vi gick snabbt till bilen och åkte iväg. Ja shit alltså, ni skulle varit med. Jag LOVAR att ni hade skrattat lika mycket som jag gjorde!

Nu var egentligen tanken att vi skulle åka till Parvati tempel som ligger tusen trappsteg upp på en höjd och titta på solnedgången, men klockan var bara tre, så det skulle bli jättelång väntan. Vi bestämde oss därför för att åka hem istället och tog det lugnt på rummet. Efter käket (där jag klantade mig och hällde ut sås över hela bordet och golvet, MYCKET pinsamt) så gick vi till Guest House, där vi är nu, och bakade en chokladkaka, lyssnar på Spotify och bara myser.

Imorgon blir det en slappdag med massage och häng vid poolen! Jag längtar!

Hejs