jullesresa

Hallå!

Idag är det måndag igen, andra måndagen i Indien. Helt sjukt vad tiden går ändå..

Dagen har varit superbra faktiskt! Avdelningen vi var på förra veckan var så mycket tråkigare än den här.
Operatörerna pratar med oss till skillnad från den förra, och de verkar vilja berätta vad de gör.

Dagen började med att Cizzi tappade mobilen när hon klev på bussen. (Här hoppar man nästan på bussen i farten, för dörren är ju alltid öppen, så vi brukar vilja skynda oss på så fort som möjligt.)
Cizzis mobil åkte alltså ur fickan samtidigt som bussen började åka. Cizzi fick panik och visste in om hon skulle hoppa av eller åka med.. Som tur var såg en indier bakom henne detta och skrek till busschauffören att stanna. Han stannade, Cizzi hoppade ur och mobilen låg i tre delar. Den tredje delen hittade hon inte, så bussen fick backa lite snyggt sådär.. Vi andra tre som redan hade hoppat på satt och garvade ihjäl oss på bussen åt vår, vid det här laget välkända, klantighet! Cizzi hittade det tredje delen, hoppade på bussen och den drog iväg. Mycket trevligt då man har en full buss av trötta indier som publik. Bra start! haha

Fick sedan en helt okej dag på Sandvik - Round Tools, där folk faktiskt pratade med oss och inte bara lät oss sitta i ett rum. Mycket nöjd och hoppas att det fortsätter så!

På vägen hem satt vi i den skrangliga bussen och hoppades att den inte skulle krocka igen. (Vet inte om jag nämnde det förut, men förra veckan körde den in i minibussen som låg framför så att Matilda slog hakan i sätet framför. Idioter i trafiken, typ överallt!) Helt plötsligt, mitt på den stora vägen blinkade bussen in lite mot sidan och stannade. Motorn stängdes av. Vi tänkte att nej, nu har bussen sjungit sin sista vers.. Ut hoppade två snubbar från bussen och tog sig över vägen. (Det är många filer och mycket trafik, så det tog ett tag.)
Vi satt och väntade och fattade inte riktigt någonting alls. Såg dock att det var en godisbutik på andra sidan vägen och funderade på om verkligen två vuxna indier stannade hela sandviksbussen för att köpa godis. Vi satt alltså där och väntade. Efter några minuter kom de tillbaka med två godiskartonger som de bjöd runt i bussen. Till och med vi fick varsin! Inte illa.

Vet dock inte om de såg så jäkla goda ut.



Jag smakade inte, för det såg ut att typ vara nötkross vilket inte riktigt funkar för mig. Men Cizzi och Frida åt sina och sa att det smakade typ smör och farinsocker, så tror inte att jag missade något.
Sen åkte bussen bara iväg som om ingenting hade hänt! Skumt här alltså! (Hade nog lätt kunnat säga till busschauffören att stanna när Fridde höll på att kissa på sig!) Några stationer senare, eller ja de senare stoppet mitt på gatan där folk hoppar av i farten, höll en indier ett minikort tal på sitt kucklande språk och hela bussen applåderade. Vi fattade absolut ingenting och satt där som fjån alla fyra.
Någon förstod det som att det var någon hyllning till någon gud eller nått, men jag vet inte..

När vi kom hem till lägenheten och öppnade dörren stod våran städerska där och strök och kollade på tv. Hon har lyckats göra det två gånger nu, och jag tror hon skäms lika mycket varje gång. Och får jag säga vad jag tror så var det nog inte sista gången vi kom på henne med sådant!

Nu ska vi bara hänga lite här i Guest House, gå och äta middag, möjligtvis fixa lite skoluppgifter och sen gå och sova. Bäst att ta igen lite sömn från inatt.

Här är en bild på buskarna utanför Guest House! Tycker dom är så söta!



Ett litet tillägg från igår måste också göras:

När vi gick från Guest House första gången igår kom det två killar med massa trummor fram till oss. De frågade om vi ville köpa och vi sa bestämt nej. De var ättriga som fan och följde efter oss en bit på vägen. De frågade om vi kom från Ryssland och vi svarade verkligen nej på den frågan. Sen sa de att vi var så himla sexiga och allt möjligt, ni vet sådär som "tuffa killar" håller på.. Den sista frågan blev "Do you like to have sex?" och vi tänkte att herregud, är det en av de första frågorna man ställer till en turist?
Höll på att skratta ihjäl oss och gick ifrån dom.

Senare på kvällen när vi satt i Guest House hörde vi jättemycket ljud från bakgården, så Matilda och jag sprang ut vid staketet och tittade. Det var någon hyllning till en av deras gudar, och en traktor med släp och en jättebild på guden med massa ljus runt stod på samma område som vår lägenhet. Det var trummor, en jättelång trumpet och något mer. Lät högt som attans! Vi sprang in och hämtade kameran och sprang ut på riktiga gatan. Tänkte att de kanske skulle köra förbi oss. Människor flockades runt traktorn, gåvor skänktes och bilder knäpptes. Mycket häftigt att se! Tänkte försöka smyga lite närmre för att få en bra bild, men vågade inte riktigt. Läskigt med sånna där religiösa sammankomster ju!

Hade precis samlat mod nog för att gå närmre då de där jäkla trumpojkarna kom igen. De försökte pracka på oss en trumma en gång till och vi sa bara nej nej nej. Vad i "nej" är det de inte förstår?



Frågorna öste över oss ännu en gång i stil med typ "Är ni gifta?" (Vi svarade såklart ja på den frågan!)..
Kändes olustigt att stå där, två tjejer och två trumpojkar, så vi ville bara gå in igen. Vi knäppte ett kort på dom, vände och gick tillbaka mot Guest House (som som tur var låg typ två meter bredvid oss). Skönt att det typ sitter dubbla vakter överallt här. Blir lite tryggare då! Fick inte den religiösa grejen på kort, och det får ni skälla på trumpojkarna för.

Tack och hej!

Hallelåja!

Idag tog vi oss friheten att sova länge. Gick inte upp förrän 10. Hyfsat tidigt ändå måste jag säga!

Efter det gick vi till Guest House och solade i två timmar, och sen gick vi och åt lunch på vårat lilla Polka Dots.
Gick sedan direkt därifrån på en upptäcksfärd för att se om vi kunde hitta mataffären med mer europeiska saker. Typ mer svenskt! Kom in på någon bakgata där det var oroväckande lite folk.. Visste inte riktigt om vi hade kommit rätt men vi chansade. Svängde av på en annan väg och möttes av dessa två!





Vi trodde nästan först att de skulle försöka byta någon av oss mot två kameler, haha, men de kom bara fram och frågade om vi ville rida. Vi sa nej och gick vidare, men man kanske skulle ha tagit en tur! Hade varit coolt. Kommer nog nya chanser!

Vi kom fram till affären tillslut iallafall, var inte alls svårt att hitta. Och vi tror iallafall att det är rätt affär!
Så nu har jag köpt mig lite Pringles - Sourcream and onion. Tummen upp!
Här är bilder innifrån den lilla trånga affären. Sakerna stog jättetätt och hyllorna var nära varandra. Mycket saker fick de in på en så liten yta måste jag säga.





Gick vidare till nästa affär där vi skulle kolla om det fanns billigare choklad. Stod på trappen utanför och knäppte ett kort rakt över gatan. Det är det här jag menar med att standarden skiftar SNABBT!
Bra affär på ena sidan - Riktigt sunk på andra sidan!




På vägen hem från denna lilla tur så fick jag helt plötsligt något i huvudet. Kändes som en liten kotte eller något, och jag hoppades verkligen att det bara var en kotte.
Självklart var så inte fallet utan en fågeljävel bajsade på mig. Har aldrig hänt mig förut och det kändes grymt förnedrande! Dumma djur!

Kom tillbaka till poolen och tog mig ett dopp medans de andra låg och solade lite till. Kom upp och fick se att jag visst hade haft sällskap när jag simmade runt. Tur att jag inte såg den här lilla krabaten när jag var i vattnet, usch!



Och har ju lovat också att visa hur det ser ut i Guest House. Svårt att knäppa rättvisa bilder, för det är verkligen fint. Ser lite halvbra ut på bilderna men, de får duga sålänge.
















Vi träffade även Håkan idag igen, ni vet, storchefen. Han låg vid poolen när vi kom dit och han pratade med oss och frågade om vi hade några utflykter inbokade och så.. Vi sa att det var svårt eftersom Sandvik har sagt till oss att det är upp till oss. Vi säger vad vi vill göra och de fixar bil i stort sett.

Håkan tyckte det var katastrof, för vi vet ju inte vad som finns att göra här. Så han sa att vi skulle komma upp till honom imorgon och så skulle han skriva en lista på roliga och sevärda saker vi skulle kunna göra.
Till exempel besöka gamla tempel, några grottor, sy upp kläder, åka till något museum/tempel som låg högt där man kunde sitta och se solnedgången osv.

Känns mycket roligare att kunna planera in lite sånna saker, så ser fram emot att träffa honom imorgon igen!
Och nu ska man bara ta sig igenom en arbetsvecka till, jag hoppas det finns mer att göra nu!

Hejs!

Tänkte börja med att visa lite på-vägen-till-Snake Park-bilder!

Till exempel försiktigheten med elektriciteten på trafikljusen..



Eller de välbyggda husen..



Mycket tråkiga lägenheter, alla ser typ ut såhär!



En mycket stabil byggställning, det vore något för Sverige det!



Helt otroligt att en skylt behövs för detta!




Nu lite bilder från parken!











Mina snygga medresenärer!



Jag som nästan håller i en orm, mycket coolt. (Och ja, jag har omformaterat min kropp en del, jobbat mycket hårt!)



Blev omsprungna av typ 100 små indiska barn. Kaos hela tiden, men dom är så söta!



Middagen åts som vanligt på Polka Dots, och här sitter vi och ser nöjda ut!
Matilda och Fridde!



Cecilia & jag!


Vi får se om våra glada ansikten ändras efter dessa efterrätter. Det var mycket goda, nu är det bara att vänta och se om rännskitan sätter igång inatt.. Ett av våra större problem är att vi alla sover i samma säng, haha.

Min Creme Brule (eller hur det nu stavas).



Friddes chokladsak med banan.



En mastig dunderchokladtårta vilken Matilda och Cecilia åt.



Vi var smarta och tog olika saker för att prova på vilka man bli sjuk av. Så blir bara jag dålig så vet vi att creme brulen inte är att rekommendera. Man får ju aldrig veta om man inte testar, och tänk om vi under dessa 4 veckor skulle avstå efterrätter helt i onödan. Usch, hemsk tanke! Bara att hålla tummarna för att man inte badar i skit imorgon när man vaknar.. HAHAHAHAH

Nej usch, nu börjar vi bli trötta tror jag. Precis som vanligt. Bäst att gå hem och lägga sig och ta en dundersovmorgon imorrn. Det är vi värda nu!

Godnatt!

Goddag!

Idag har vi varit på Snake Park! Det är typ en liten, eller ja lagom djurpark här i Pune. Chauffören hämtade upp oss utanför dörren på lägenheten imorse halv 10 och så drog vi iväg. Vägen dit var ganska lång, så vi hann se ganska mycket. När det blir rött vid trafikljusen och bilarna stockas som sillar så är direkt, seriöst det tar typ två sekunder, små barn som går och knackar på rutorna och vill att man ska köpa rosor, någon annan blomma eller bara ge dem något. Sjukt jobbigt att sitta där med endast en glasruta emellan.

 

 

I själva parken var det ganska lugnt med folk ändå måste jag säga. Vi var typ helt själva på reptilavdelningen, vilket inte kändes jättebra heller men, men sedan när vi vandrade vidare var det i alla fall lite mer folk. Lagom med folk! Inte lika trångt och jäkligt som på trottoarerna. När vi gick mellan inhägnaderna i parken vände sig de andra besökarna bort från djuren och tittade på oss istället. Kändes som om att man hade kunnat tjäna storkovan på att ta betalt. 10 rupies/titt hade blivit bra affärer!

 

Två ungdomsgäng har idag också frågat om de får knäppa kort på oss (måste vara värt minst 50 rupies). Så vi har ställt upp! Typ fyra människor har också smygknäppt kort på oss när de tror att vi inte ser, haha. Inte de diskretaste människorna måste jag säga!

 

När vi gick ut från Snake Park möttes vi av två små barn som sprang fram till oss och ville ha något att äta. Jag fick nästan panik, för lilltjejen gick två dm bredvid mig, röck mig i kläderna och tittade mig rakt in i ögonen.. Usch säger jag bara!

Såg också världens största popcornpåse com jag förevigade bara för min pojkväns skull ;D

 

 

Efter Snake Park blev det en liten sightseeing på vägen hem till lägenheten. Därefter böt vi om till bikini och gick över till poolen. Efter en timmes solande tog vi slut och Matilda och jag skulle gå hem och hämta våra datorer. När vi kom innanför dörren såg Matilda lite konstig ut, hon som stirrade på något underligt sätt. Jag reagerade inte och tittade bort i två sekunder. Då försvann hon typ helt och snubblade fram, först över en bänk och sen över bordet framför tvn. Jag fick leka mini doktor och lägga henne på soffan, sen sprang jag upp och hämtade vätskeersättningstabletter och tröck i henne. Inte bra att dricka för lite har vi lärt oss nu!

 

Nu ska jag skypa vidare med min älskling! Hörs igen!

Hallå igen!

Idag har varit en bra dag!

Började med att lyssna på en galen tjej hela förmiddagen som gick igenom tjocka pärmar om ISO Standarder och hur alla system i datorn fungerade.. Otroligt tjötigt, men samtidigt helt okej. Riktigt skön tjej som babblade på om allt och ingenting.

Hade samtal om våra länder under lunchen och vi berättade för henne att vi tyckte vissa saker var så konstiga. Typ den gigantiskt stora suggan (såg ut som ett vildsvin typ) som sprang förbi två meter bredvid oss på trottoaren när vi stog och väntade på bussen en morgon. Vi tyckte det var så coolt att vi knäppte kort på den, och alla indier runt omkring tittade lika konstigt som de brukar göra på oss.. (Sa jag förresten att det var en bil som stannade och tog kort på oss genom rutan härom kvällen? haha)
Och så har tjejerna här kommit igång lite och tycker det är jättekul att prata med oss, så idag har ena tjejen förklarat hennes liv lite för oss. Mycket intressant faktiskt, och MYCKET olikt Sverige!

Hon berättade att hennes pappa och hennes nuvarande mans mamma jobbade på samma jobb, så mamman och hennes man hade kommit med ett bra erbjudande till hennes pappa. Deras son hade bra jobb, fint hem och fin familj, vilket verkade vara det ända som betydde något.. Så de hade helt enkelt lagt "bud" på henne. Hon var då i 18-19 års åldern.. Från början ville hon inte alls gifta sig, men ju mer hon tänkte på det desto mer ändrade hon sig. Så tillslut tänkte hon att det kanske var en bra idé att gifta sig ändå. Hon gjorde det och har nu varit gift i ett år med sin fyra år äldre man, och hon är 21 år. Vi frågade också vilken ålder det är normalt att man får barn i, och hon svarade inte riktigt, men berättade att hon själv kunde tänka sig det efter tre års äktenskap.

Vi har också pratat med en kille från USA som är här och hjälper till med maskinerna. Vi mötte honom först i matsalen där han frågade vad vi tyckte om maten. Jag svarade precis som jag tycker och äntligten höll någon med mig. Han tyckte likadant! Vi pratade med honom lite senare igen, och då berättade han att han i stort sätt varit i alla länder där Sandvik har fabriker och att Indien var en av de sjukaste.. Hans kommentar om landet var "God, this place is so nasty!" Känns ju bra, hah.. Men håller nog med honom faktiskt. Det är skitigt och dammigt och snuskigt typ överallt förutom i fabriken och Guest House!

Idag efter jobbet åkte vi med en tjej och vår privatchaufför till ett gigantiskt shoppingcenter. Eller två stycken var det faktiskt! Så har premiär använt rupies nu och i utbyte fått ett par underbara haremsbyxor (vilket jag letade efter i Sverige innan jag åkte, men inte hittade några), en plånbok, en väska och två armband!

Som lite slutkläm sådär så tänkte jag berätta vilka enorma skillnader det är här. När man är ute och åker bil så kan man åka förbi värsta sunkiga ställena där typ 40 små skjul som folk bor i på rad står. Sen kommer det ett jättemodernt shoppingcenter mitt i, och sen står det plötsligt massa getter på vägen.. Helt sjukt. Amerikanaren tyckte som oss att dom ligger typ 100 år efter här!
True words!

Hej igen!

 

Idag har nog varit den långsammaste arbetsdagen på länge, men har tagit oss igenom den också. Tur att alla vi som är här tillsammans har så sjuk humor så att allt blir kul! Fridde har dock legat hemma idag, problem med magkatarren. Hon har varit med oss och solat en sväng vid poolen efter jobbet och så, men hon vill inte äta för konstiga saker.. Så får se om hon följer med imorgon eller inte.

 

På tal om konstiga saker att äta.. Maten i Sandviks matsal gick faktiskt att äta idag. Inte allting, men jag blev mätt iallafall. Det är ett plus! Fast jag vet inte om det är jag som börjar vänja mig eller om det var maten just idag som inte var så stark. Återstår att se imorgon!

 

Har invigt solningen på riktigt idag också. Igår när vi låg vid poolen var det ju molnigt. Så vi började med att sola ryggen 15 minuter och sen blev det vändning. Solade magen 15 minuter också och sen var jag slut.. Hahah, tur att jag har Matilda med mig som också tröttnade på att ligga still. Men det känns bra än så länge, dumt att bränna sig det första man gör ju! Så efter det satt vi och dinglade med benen i poolen och knäppte massa kort. Var faktiskt ruggigt skönt, och jag är stolt att jag inte gick in! Så kanske hinner bli lite brun på fem veckor i alla fall ;)

 

Och nu, lite bilder!

 

Vi utanför Guest House igår kväll.

 

 

Moi vid poolen idag när vi solade.

 

Fridde som tar premiärdoppet! (Hon som inte ens kan bada på sommaren utan att få blåa läppar efter 5 sekunder. Imponerande!)

 

Lite bilder på ”Polka Dots” (restaurangen där vi äter på kvällarna, det ställe där Sandvik betalar) och vår meny! Inte så indiskt, och det är tur kan jag tala om, för det här är i alla fall gott!

 

Knäppte ett kort när vi gick hem från matstället.. Usch, hemskt här egentligen. Tiggare och fattiga överallt.

 

 

Har hänt lite roliga småsaker under veckan också som jag tänkte avsluta med.

 

En morgon när vi hoppade på bussen hamnade Matilda bredvid en äldre indisk gubbe som frågade henne någonting. Hon hörde inte riktigt och sa; What? Han mumlade någonting igen, så Matilda chansade och sa ”Do you want to know where I live?” Han ansträngde sig och svarade extra tydligt; No, I said good morning!

 

Vi fick också en rundvandring på jetalizeringen (eller hur det nu stavas) igår på fabriken. Efter ungefär tio minuters lyssnade i konstant buller på en gubbe som hade halvdålig engelska frågade han Matilda något. Hon hörde inte vad han sa, och antog att han frågade om vi ville ha någon mer information, eftersom det är standardfrågan efter varje rundtur här ungefär. Så hon svarade ett snällt nej och log mot honom. Vad han egentligen frågade var om vi hade förstått allting, så när svaret kom blev han ställd och visste inte riktigt vad han skulle säga. Han tittade på vår andra guide och frågade oss sedan en gång till ”Do you understand?” och alla svarade YES med ett leende på läpparna!

 

Haha, jobbigt när det blir missförstånd må jag säga, och vissa av våra guider suger på engelska. Dialekten är riktigt svår och speciellt när det handlar om saker i verkstaden vilket det oftast gör. Där är det både bullrigt hela tiden och massor av svåra ord vi inte har lärt oss. Men det har ju funkat ganska bra än så länge, och vi lär ju vänja oss mer och mer.

 

Hoppas att alla har det bra där hemma och att ni får snön att försvinna till den 26 mars!

Ni får skicka bilder och mejl så att jag vet vad ni sysslar med om dagarna :)

Hejs!

Roligt att ni kommenterar mamma, Nettan och Jenny! :)

Såg att ni ville se lite bilder, så här kommer några. Har konstigt nog inte knäppt så mycket än..



När vi satt på planet och den här bilden visades kändes det som evigheter innan vi skulle komma fram.. Usch!



Började matupplevelsen med förjävla äcklig indisk flygplansmat.. Jag tänkte att; Shit, jag kommer komma hem om fem veckor och väga 30 kg! Det är så jävla starkt allting, och maten på fabriken är faktiskt likadan. Man har en tradition här som säger att man äter soppa före varje rätt som en aptitretare, och den är iallafall god. Sen försöka peta i sig lite starka grytor och tjafs innan man tar en banan som efterrätt..!
Tur som tusan att middagen är mer amerikansk, och MYCKET godare!



Delhi flygplats. Det märks att man inte är på Arlanda..


Vilsna i pannkakan efter lång resa, konstigt land och 100 indier som står och viftar med A4-papper utanför flygplatsen som jag berättade om!



Vår lägenhet!
Inte jättemysig, men den duger jättebra. Har "Guest House" i huset intill där internet och poolen finns. Mycket lyxigare! Kommer säkert bilder därifrån sen också.



Hittade ett bananträd på gården. Visste inte ens att de blommade!



Tillslut en bild vid poolen som vi har invigt idag. Mycket skönt även om det var lite molnigt!


Dagen idag har varit spännande. Iallafall förmiddagen. Har blivit guidade av tjejer hela dagen.
De ställde en fråga om jag saknade mamma och pappa, och jag sa; nej, inte direkt. Men min pojkvän!
Tjejen började fnittra som tusan och berättade direkt för tjej nummer två.
De började fråga om jag bodde med honom, om jag var gift och vad mina föräldrar tyckte om den saken..

Det visade sig att tjejer i Indien inte flyttar hemifrån förrän de gift sig, och den ena av tjejerna hade två barn och ett tredje pågång (tror vi iallafall) och bodde fortfarande hos mamma.

De tyckte att det var jätteintressant och ställde massa frågor och bara fnittrade. De sa att det aldrig hade funkat så i Indien..

Så älskling, -Tur som faskiken att vi bor i Sverige! Hur skulle jag annars klara mig? :)

Okej, nu har jag maaaaassor att berätta!

Har alltså kommit fram till Indien nu efter långa timmar på planen.. Resan gick faktiskt riktigt bra och ingen av oss fastnade i någon av alla dessa kontroller! (Det värsta under resans gång var ju helt klart att lämna snutte på flygplatsen, men efter det kom nog flygplansmaten.. Någon vegetarisk skit-köttbulle som brände i halsen, satan så starkt!!)

Det vi visste innan vi åkte var i stort sett att någon från Sandvik skulle stå och vänta på oss på flygplatsen i Pune, och det kunde ju inte vara så svårt att se någon sån tänkte vi.. Men aj aj aj så fel vi hade. Vi möttes av ett helt hav med indier, alla i vita skjortor, som stog och viftade med en liten A4 med namn på.. Shit tänkte vi, kommer aldrig hitta rätt.

Och kaos var det. Bilar tutade och stockades runt utgången där vi stog och vi hade ingen aning var vi skulle ta vägen. Stog och skrattade åt oss själva och fick i ögonvrån syn på ett papper där det stod Sandvik och en av våra namn. Gick och mötte killen som direkt sa åt oss att kasta in allt bagage i en vit bil som stod parkerad bredvid oss. Shit tänkte jag, nu försvinner vårt bagage. Och dumma som vi är så kastade vi in alla väskor i bakluckan och den drog iväg.. Direkt efter kom en större bil och alla vi fyra hoppade in. Vi åkte iväg och trafiken var heeeelt galen. Har aldrig varit med om ett så oförsiktigt körande. (Vi frågade faktiskt på fabriken idag om det verkligen fanns några regler om hur man skulle köra, och svaret blev att: "ja, men om ingen polis finns i närheten, just go"!

Kom efter detta fram till vår lägenhet, mitt i smeten känns det som att den ligger, där vår handledare Mariam väntade på oss. (Och väskorna kom fram samtidigt som oss tur nog.) Sen blev det en rundtur till "Guest House" där vi sitter just nu. Ett lyxigare hus på gården bredvid där pool och internet finns. Mycket najs! Sen vidare och åt lunch på ett ställe någon minut härifrån där vi hade vår mat betald. Vidare efter detta till Sandvik för en första information om säkerhet och hälsning på första veckans guide.

Nu var vi trötta, herregud. Jag har slagit personligt rekord i att vara vaken länge! Gick upp runt 9 på söndag morgon, och gick isäng runt 8 på måndag kväll. Eller gick isäng och gick isäng, jag låg snarare och grät hejdlöst av övertrötthet efter ett samtal med mitt hjärta. Men det gick över, men många timmar sömn blev det dock inte..

Idag har vi jobbat första dagen och det gick bra fram till lunch ungefär. Sen har vi bara suttit av tiden mellan 11 och 17.. Låång dag, och jag hoppas att vi får mer uppgifter eller annat att göra resten av tiden.
Bussen på vägen hem från fabriken var en rolig upplevelse idag dock. En av tjejerna jag har med mig blev nästan direkt kissnödig, och inte lite.. Busschauffören kör som en idiot och det guppar jättemycket, vi har ingen aning om hur långt vi ska åka och dörren som jag sitter bredvid är vidöppen. Min vän håller på att sprängas och säger att vi måste hoppa av innan vi är framme. Vi protesterar och menar att vi aldrig kommer hitta hem om vi går av. Känns som att man är mitt i djungeln fast mitt i stan typ. Hon får helt enkelt hålla sig, och direkt när bussen stannar utanför oss dras brallorna ner bakom en bil. Och där sitter hon, med världens starkaste och längsta stråle, medans vi andra står och skrattar ihjäl oss på trottoaren.

Nu på kvällen medans jag satt här och skrev knackade en man på altanrutan (Guest House är ett ställe där Sandviks besökare får vara). Jag öppnade dörren och han sa hej, PÅ SVENSKA! Ni anar inte hur skönt det var. Håkan från Skutskär är chef över hela Sandvik här och bor granne med Guest House. Han sa att det bara var att knacka på ifall vi undrade över något, och att han skulle visa oss runt till bra affärer och restauranger i området om ingen annan gör det. Dunderbra!

Nu ska jag försöka uppdatera så ofta som möjligt så att ni hänger med i svängarna, och så hörs vi snart igen! :)

Herregud, hur ska jag hinna?
Det är den mening som har snurrat runt i mitt huvud sista veckan, och har nästan givit mig huvudvärk..

Men nu börjar jag faktiskt få koll på allt känns det som. Väskan är nästan färdigpackad och all den oro över kläderna man ska ha med sig börjar lägga sig. Det är ju faktiskt värsta billiga landet vi ska till, så inte sån stor grej om man glömmer något. Nästan tvärtom, bra! Tänk vad mycket saker jag kommer att köpa med mig hem, jisses!

Kvällen går åt till att köpa de sista sakerna, packa ner allt i väskorna och väga dem så att jag inte åker dit med övervikt. Vore ju pinsamt! Och så ska jag fixa lite serier och filmer på datorn så att jag har något att kolla på på kvällarna där borta.. Kommer bli ovant att somna ensam.

Lördag blir "hejdå-dagen" och middag med familjen. Ska också passa på att mysa hur mycket som helst med världens underbaraste pojke, min pojke! Kommer kännas tungt att lämna honom på arlanda, och kan tänka mig att det kommer bli en del tårar på söndag. Men blickar framåt och tänker hur det kommer bli när man kommer tillbaka till arlanda sen, att se hjärtat för första gången på fem hela veckor. Kommer kännas helt underbart!

Jag vill åka nu och ser fram emot att berätta för er här hemma vad jag är med om! 

Shit alltså, det är bara 10 dagar kvar..

För er som inte har förstått det hela så åker jag till Indien med tre tjejer från min klass i fem veckor. De fyra första kommer spenderas på Sandvik Asia i Pune, där vår praktik är lagd i fyra veckor. Därefter åker vi vidare till Goa och tar en välbehövlig semester tillsammans med morbror och moster. Kommer bli grymt skönt!

Just nu är jag mest nervös. Packningen är inte klar, jag har inte fixat några resväskor och många varningar om kulturkrock och att Indien är ett annorlunda land har man hört.. Det ska bli riktigt spännande att komma dit, och jag längtar efter värmen. (Tror jag iallafall. Fast med tanke på veckan på Cypern 2008 så hängde jag och min bror inomhus och spelade pingis sista dagen innan vi åkte hem bara för att det var så varmt, så kanske dör av värme i Indien, haha) Men det går nog bra.

Det jobbigaste är dock att lämna alla här hemma. Fem veckor utan min nusse blir inte kul, kommer kännas som en evighet.. Men det är ju inte precis ett år, så jag måste klara mig! Och alla härtans dag hinner jag med innan jag åker. Och Jessicas födelsedag. Och åka Ålandsbåt. Och nio kvällar till att träffa familjen och vänner.
Blir mycket bra minnen att tänka på när jag är borta!

Kommer iallafall uppdatera den här bloggen och berätta lite om vad som händer så fort jag får möjlighet, och lite bilder ska jag försöka mig på att ladda upp också. Så fortsätt gå in och läs!

 
/julle :)